Vinst i välfärden
Bakgrund Den privata vården i Sverige domineras av fem stora koncerner – Carema (Ambea), Attendo, Capio, Praktikertjänst och Aleris. De tre förstnämnda ägs av riskkapitalbolag.
Två tredjedelar av friskolorna drivs i associationsformer som är vinstsyftande. Av de fyra största friskolekoncernerna i Sverige ägs tre av riskkapitalbolag (Academedia, John Bauer, Baggium). Enligt Socialstyrelsen (2003) bedrivs 90 procent av den privata äldreomsorgen i vinstsyftande form. Enligt SCB var avkastningen på totalt kapital för offentligt finansierade företag inom vård, skola och omsorg 15 procent 2009 – att jämföra med genomsnittet för alla företag, som låg på 8 procent. Lönsamheten uppkommer bland annat genom att kostnaderna pressas. Såväl privat driven äldreomsorg som skola har lägre personaltäthet än den offentliga. Inom skolan har personalen lägre utbildningsnivå och lokalytorna är mindre. De stora vinsterna sker vid försäljning. De riskkapitalägda bolagen byter ofta ägare. Svenska Dagbladet rapporterade i vintras om vårdbolagen Aleris, Ambea, Frösunda LSS och Attendo, samtliga verksamma i Sverige. De har allihop bytt ägare de senaste åren, med vinster som varierar mellan 100 och 440 procent av de tidigare ägarnas insats som följd. Totalt uppgår vinsterna för enbart dessa fyra bolag till 7,2 miljarder kronor. Vinster som i princip enbart består av svenska skattepengar. Sverige utmärker sig i internationella jämförelser med att ha en mycket generös inställning till vinstsyftande företag inom skattefinansierad välfärd. I andra länder är det vanligt att offentliga bidrag villkoras antingen med att de enbart får användas i verksamheten, det vill säga inte gå till vinster, orimliga ersättningar etc (gäller exempelvis privata skolor i Norge) eller med att privatdriven välfärd enbart får bedrivas i icke-vinstsyftande associationsformer, till exempel stiftelser (gäller exempelvis sjukvården i Nederländerna eller skolan i Finland och Danmark). Våra förslag i budgetmotionen: Det är motiverat att begränsa möjligheterna för företag som utövar verksamhet inom skattefinansierade verksamheter att föra ut stora överskott ur verksamheten. Vi vill skyndsamt utreda hur detta kan åstadkommas. En sådan utredning bör bland annat ta sin utgångspunkt i följande:
Likalydande och höga krav på kvalitet ska ställas på privat, kooperativ och kommunal verksamhet. Det ska vara möjligt för elever, patienter och brukare att ta del av jämförelser som belyser kvalitet, resultat och inriktning av olika verksamheter. En offentlighetsprincip ska gälla i all skattefinansierad verksamhet. Idag gäller inte offentlighets-principen privata huvudmän. Anställda i skattefinansierad verksamhet ska ha rätt till meddelarfrihet. Idag gäller meddelarfriheten enbart anställda i offentligt driven verksamhet. Även Lex Sarah ska utvidgas till att gälla anställda i all skattefinansierad verksamhet. Reglerna i Lex Sarah om att de anställda i äldre- och handikappomsorgen har både rätt och skyldighet att anmäla missförhållanden till socialnämnden gäller idag inte i privata verksamheter, där istället rapportering ska ske till bolaget. Ett grundläggande krav i skattelagstiftningen bör vara att de koncerner som äger företag inom vård, skola och omsorg inte tillåts att undandra vinster från beskattning genom att tillämpa orimligt höga räntesatser på internlån mellan koncernbolag och dotterbolag. Fördelningen av skattemedel mellan kommuner ska ske enligt de principer som fastställs i det svenska skatteutjämningssystemet. Det är inte rimligt att en kommuns skattemedel förs över till andra kommuner genom interna transaktioner i vård- och skolkoncerner, på ett sätt som är mer eller mindre osynligt för medborgarna. Regeringens senaste förslag: På en presskonferens den 14 november meddelade regeringen bland annat följande: Socialstyrelsen får i uppdrag att undersöka eventuella kvalitetsskillnader mellan kommunal och privat äldreomsorg, samt att ta fram vägledning för upphandling, avtal och uppföljning. Skatteverket får i uppdrag att kartlägga och granska företag inom vård, skola och omsorg, särskilt med avseende på ränteavdrag. Regeringen avser att återkomma under 2012 med förslag på skärpningar kring ränteavdragen (kan ev börja gälla 2013). En utredning om meddelarfrihet i privat driven välfärd ska tillsättas till sommaren 2012. Våra argument kring regeringens förslag Regeringens förslag är inte tillräckliga för att komma åt varken kvalitetsproblem eller problemet med att skattemedel försvinner ur välfärden genom stora vinster: Det finns redan statistik som visar att exempelvis personaltätheten är lägre i den privat drivna äldreomsorgen. Det är anmärkningsvärt att regeringen drar ut på tiden vad gäller meddelarfriheten. Det är välkommet att regeringen vill stoppa skatteflykten ur privat drivna välfärdsföretag genom att begränsa möjligheten till ränteavdrag, men det borde ske snabbare. Frågan har varit uppmärksammad i flera år. Om regeringen menar allvar kan den lägga fram ett stoppförslag via en skrivelse till riksdagen omedelbart. En förändring av ränteavdragen löser inte heller problemet med att avkastningskraven inom vinstsyftande välfärd leder till besparingar på kvaliteten. Förändrade ränteavdrag innebär som bäst att välfärdsföretag som idag registrerar sina vinster i skatteparadis istället börjar betala skatt i Sverige. Även om så sker kvarstår problemet med att stora vinster som enbart består av skattemedel försvinner ur välfärden. Ytterligare information Håkan Juholts artikel i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article13935631.ab |
